
- Olika typer av kites, vilken skall man välja?
- Kitens form påverkar dess prestanda.
- Vilken storlek skall man välja?
- Kiten och bommens olika delar.
- Att välja kitebräda
- Att välja hängsele för kitesurfing
- Så lagar/byter du bladder i din kite.
- Trimma din H2O bindning
- Så vaxar du din vågbräda
- Preflight checklist
- Justera och se över din bom
- Rätt tryck i kiten
Dagens freeridekites (SLE kites) är det självklara valet. De är lättkörda, har ett stort register och framför allt är de roliga att använda även när du blivit duktigare.
Det är viktigt att betona att när du köper en kite som nybörjare så köper du en kite som även duktiga kitare uppskattar. Det är inte som i många andra sporter där man köper en nybörjarutrustning. När du köper en modern freeridekite så köper du en kite som ger glädje lång tid framöver oavsett om du blir ett freestylefreak eller frälst att köra i vågor.





Storleken på kite beror såklart på hur mycket man väger och i vilken vind man vill kita samt vilken kitemodell man väljer.
Vi brukar rekommendera en kite på 10-12 kvm som bra förstakite. Med dessa kites kitar du i ett vindregister på mellan 5-6 m/s till 10-12 m/s.
Tabellen nedan är inget facit men ger en liten fingervisning om vilken storlek som funkar i respektive vindstyrka.
På stora kitar kan man ha upp till 4 kvm mellan storlekarna. På de mindre blir stegen något mindre med 2-3 kvm mellan storlekarna. Självklart är det också avhängt på vilken typ av kiting vi talar om samt vilken bräda som används.
Hur tajt man behöver ha mellan storlekarna är också avhängt på vilken typ/modell av kite man använder. Oftast funkar det fint att ha 3-4 kvm mellan storlekarna på SLE-kites, medans man sällan har mer än 2-3 kvm mellan drakarna om man kör c-kites
Man talar ofta om kitens och bommens olika delar såsom bridle, trailing edge, leading edge osv. För att du enklare skall förstå, kan du göra dig bekant med de olika delarna genom illustrationerna nedan
Rätt bräda gör kitingen enklare och roligare i början. Att hålla höjd och få kontroll är det absolut viktigaste i början. För att underlätta är det att rekommendera en något längre bräda eftersom en längre kant i vattnet underlättar höjdtagning.
Brädans bredd bör vara tilltagen för bästa planing och fart. De större brädorna är anpassade för att göra kiting i lättvind så bra och enkel som möjligt. När du blir mer erfaren så kommer du att efterfråga lite mer prestanda med fart och pop. Förutom brädans mått så är formen jätteviktig. Framförallt är det rockerkurvan som man skall titta på. För mycket rocker (bananform) gör att det blir svårt att hålla höjd och komma upp i planing.



En sk Twin Tip är den brädtyp som är det vanligaste inom kiting. En Twin Tip har samma form bak som fram, vilket gör att man inte behöver gippa eller slå på brädan. Det finns alltså inget bak och fram. Det finns flera typer av twin tips på marknaden, freestyle, freeride och wakestyle. Brädan är viktigare än vad många tror när det kommer till att lära sig att kita. Till skillnad från kites kan det vara svårt att se skillnaden på olika typer av Twin Tips.
En Freeridebräda är designad för att vara bra på det mesta, för att kunna fungera I olika förhållanden och för många. De flesta freeridebrädor har en lite rundare outline som gör att dom funkar lite bättre I vågor och att dom svänger bra. Freeridebrädor är ofta ganska mjuka för att dom skall vara förlåtande. Eftersom de är ganska runda så är dom oftast lite längre, detta för att du inte skall tappa grepp och höjdtagning.
En freestylebräda är framtagen för dom som vill köra mycket trick både ikrokat och urkrokat.Freestylebrädor är oftast styvare än start och freeridebrädor, styvheten ger extra fart och snabbare respons. Precis som startbrädorna så freestylebrädor ganska breda ända fram i ändarna. Brädans rocker har oftast mediumkurva och brädans form (outline) ger driv för bättre höjdtagning.
En wakestylebräda är framtagen för snabba manövrar med mycket kraft – vanligtvis urkrokat. Wakestyletrick görs oftast lägre och mer i sidled än ett freestyletrick – det är brädans pop som utnyttjas istället för kiten. Wakestylebrädor är oftast bredda och har mycket rocker som ger extra ”pop” från vattnet. För att orka hålla emot krafterna så används ofta boots istället för fotstroppar. En Wakestylebräda är tackvare rockern väldigt mjuk under fötterna vilket ger mjuka landningar, grym frihet och kontroll. Men rockerkurvan gör också brädan långsam och svår att höjda med när det är marginalvind. En wakestylebräda är ofta dubbelkonkav för att underlätta landningar i hög fart, det är också vanligt med kanaler utmed kanterna för extra grepp och som gör det möjligt att köra brädan utan fenor.
Som nybörjare skall du välja en lite mer förlåtande freestyle/freeride bräda med ett lite mjukare flex . Det är viktigt att poängtera att dessa brädor är användbara mer än en säsong, de moderna nybörjarbrädorna ger massor av skoj och prestanda på vattnet. De flesta ”nybörjarbrädorna” är väldigt lika en freestylebräda med bredd hela vägen ut i ändarna och med en rak outline för att ge fart. Bottenformen skall vara konkav för kontroll och göra brädan enkel att höjda med.
I lättvind är det viktigt att man har en stor yta under fötterna. En lättvinds twin-tip bräda är därför lång, bred, rak och nästan helt plan undertill. Med en lättvindsbräda blir det enklare att hålla höjd och kryssa i lätta vindar. Dock är denna typ av bräda lite tråkig att köra när det blåser på eftersom brädan lätt känns stor och otymplig. För kiting i lättvind används även directionalbrädor så som slalom, race och foilbrädor – dessa typer av brädor ställer större krav på kitaren men de öppnar också upp helt andra möjligheter.
För kiting i vågor används brädor som liknar traditionella surfbrädor. Många egenskaper är väldigt lika men bottenform och outline har anpassats för den extra fart som du kan få med hjälp av en kite. En vågkitebräda är också betydligt mer förstärkt än en normal surfbräda. När du kitar i vågor kan du välja att köra med eller utan fotstroppar. Det är personligt vilket man föredrar. Kortfattat kan man säga att man med fotstroppar kan gå på hårdare och sätta mer tryck på brädan i svängarna, medans de som kör utan fotstroppar föredrar det med motiveringen att det blir mer surfkänsla.
Storlek på brädan avgörs av kitarens vikt samt i vilken typ av förhållanden som brädan skall användas (vågstorlek/vindriktning).
Större brädor med volym som “seglas” lite mer som en vindsurfingbräda, dvs mer på fenan. Dessa brädor används mest för bankappseglingar och distanskiting. Då de har en hel del volym så kommer dessa brädor igång riktigt tidigt och tar rejält med höjd. De värsta racebrädorna kan vara väldigt krävande att köra medans de mer “freerace” orienterade är lättkörda och ett riktigt bra lättvindsalternativ. Denna kategori av brädor har på senaste åren blivit mycket mindre då foilbrädorna tagit över.
Foilbrädor eller bärplansbrädor som man också säger har det senaste åren blivit väldigt populära. Först mest som tävlings och lättvindsbrädor, men senare har de även kommit att användas i vågor. Det unika med foilbrädorna är att de kräver väldigt lite vind - när de väl tagit sig upp på foilen så är motståndet väldigt litet vilket gör att du kan köra i lättvind, köra fort samt ta en enorm höjd. Foilar finns i dag i en mängd olika utförande, allt från förlåtande freerides till rena racemaskiner i 100% carbon. För att köra och lära sig att foila behöver man kunna kita beskymmersfritt med en twin tip - så denna brädtyp är inget att satsa på i början. Men efter någon säsong så kan det absolut vara kul att testa. Känslan av att sväva över vattnet är speciell och måste upplevas.
Hängselen är en väldigt viktig del av din kiteutrustning. Hängselen är den punkt som kiten kopplas till dig - därför är det viktigt att den sitter bra och komfortabelt.Det finns i huvudsak två typer av hängselar - midjeselar och sittselar.

Midjeselen är helt klart den mest populära selen. Med en midjesele får du bättre rörlighet och frihet eftersom midjeselen faktiskt rör sig lite när du kitar. Dess förmåga att röra sig kan dock vara både postitivt och negativt.
När du lär dig att kita har du ofta kiten väldigt högt upp i luften över dig (kl 12) - detta gör att selen dras uppåt. När kiten är högt över dig har midjeselen en tendens att resa sig och man för en känsla av att kroken trycker mot revbenen. Detta kan upplevas väldigt obekvämt. Att hitta en midjesele som sitter bra och har rätt storlek gör problemet mindre - men faktum är att alla midjeselar kommer att åka upp i början (mer eller mindre), den enda lösningen är att trycka ner selen igen.
Men en midjesele är inte bara dålig så klart. Det är ju trots allt den sele som används av 95% av alla kitare. Dess stora fördel är som sagt att du blir rörligare och att du får en bättre position på brädan. Rätt midjesele ger också ett bra stöd och komfort. Nackdelen är att den behöver sitta bra och att den för en nybörjare kan kännas som att den åker upp. Men så fort du blivit lite bättre kommer du att se fördelarna med en midjesele.
Sittselar är inte så super fancy som en midjesele. Men faktum är att dom är mycket bättre än dom ser ut och ger väldigt bra stöd och support. Framförallt är sittselen bra för att selen inte kan åka upp så mycket som en midjesele för nybörjaren som ofta har kiten över huvudet, En sittsele sitter bättre på plats eftersom strapsen runt benen hindrar selen från att glida upp. Krokens placering på en sittsele är något lägre än på en midjesele, trycket från kiten hamnar mer på höfterna. För en avancerad kitare kan sitteselen hämma rörelseförmågan. Att köra toeside eller blind blir lite mer komplicerat eftersom chickenloopen ligger mot kroppen.
Egentligen är det ingen stor skillnad på en kite och en vindsurfingsele. Flera fabrikörer gör samma sele för både kite och vindsurfing. Däremot så skiljer det på kroken som man använder. En kitekrok är lite mer stängd och den är också “ihållig” för att du skall kunna fästa säkerhets pinnen. Kiteselen har också anslutningspunkter för leashen antingen direkt i kroken men också i ryggen. En del kiteselar har också kniv ifall olyckan skulle vara framme.